Att vandra in där idag.
Känslan kröp i hela kroppen. Minnerna flög på mig. De tog inte stopp.
Det svider än idag, mardrömmarna förföljer mig än idag.
Jag ångrar mitt val, kommer jag göra det resten av livet ?
Måste jag tvinga mig själv till att glömma ?
Jag trodde det var värst då, för fyra år sedan. Den dagen, den veckan, glömmer jag aldrig.
 Men för var dag, blir det bara värre.
Varför tvingades jag göra valet, och varför valde jag inte själv ?

Jag önskar jag kunde backat tillbaka tiden. Gjort som jag hade velat ha det idag. Jag hade gjort en förlust, men säkert världens bästa vinst.
Och i längden är vinst som räknas...

Men nu går det inte, det är lätt att vara efterklok.
Men ångesten, och hatet över mig själv försvinner aldrig.
:'(