Ett år sedan...

- Var inte rädd. Det finns ett tecken.
ett namn som skyddar dej nu när du går.
Din ensamhet har stränder in mot ljuset.
Var inte rädd, i sanden finns det spår.



Min älskade Prima donna.
Kinnie.
Året har gått så sakta, men ändå så snabbt. Det känns som det var evigheter sen du var i min famn, men även att det var senast idag du mötte mig med din underbara blick och  viftandes på svansen.
Livet är inte rättvist, det har vi alla fått ta del av. Att du slets ifrån oss på detta grymma sätt, att sjukdomen tog övertaget. Jag vet att du kämpade över allt annat för att orka finnas hos oss.

Du var min klippa, du var min följeslagare, inget kunde skilja oss åt.

av dina förmodade 18 år, blev du bara 6. Det var de 6 bästa åren i mitt liv.

Jag hoppas du har det bra min ängel, min livskamrat, min älskade.
Du finns i mina tankar dygnet runt, du finns i mitt minne föralltid.

Jag älskar Dig, Och Saknar Dig. Du var mitt allt.
Och jag vet, det var du som sände Nellie till oss.
Tack för allt du gjorde för oss i din närhet.
Min älskade DvärgPudel, den kärlek du gav är evig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0