Igår var ju en sådan dag, då man åkte till gravarna och tände ljus.
jag hade totalt glömt det, inte en tanke.

Mamma och Thomas åkte iaf till Ronneby för att lägga blommor på Thomas pappas grav.
När mamma ringde, så var jag snabb på att fråga om han ligger på samma kyrkogård som min Pappa.
Och så vart fallet, så mamma lovade att köpa en bukett rosor och lägga vid hans minneslund.

Jag har ju turen att få veta var exakt pappa ligger där, då min farmor hade varit där några timmar efter de grävt ner pappa och sett vart det var nygrävt någonstans. Det känns riktigt bra.

mamma sa att det var otroligt vackert, alla ljus var tända, och ett hav av blommor.
Jag kan tänka mig hur vacker det var, och en kväll ska jag nog ta och köra dit själv också.
tända ett ljus, sända en tanke. jag tycker kyrkogårdar har en konstig känsla över sig, man börjar gråta, även fast man inte behöver det när man väl är där. och jag blir mest arg när jag är där, arg på pappa. för hur han var. för vad han gjorde.

Hemskt längesen jag var där. Får ta med storebror som aldrig varit där heller. han kommer älska det.

Nej, snart börjar jag gråta här, nu ska jag lyfta på assen och gå ner till Mr T's varma famn  !