Fy tusan. Jag var inte lycklig igår kväll.

Det börjar med att jag inte kan somna, då får jag tankar om framtiden, Mr T's flytt och dittan duttan.Även fast jag tror på oss, så räknar jag varje dag, varje sekund, tills den dagen jag inte har honom 600 meter ifrån mig längre.
Hemska tanke.
Blev så förbannat nere, och några tårar kom. Tog tag i telefonen och ringde Ina.
Mötte upp henne och så slängde vi oss i soffan hemma hos henne och Fredrik, och genast blev jag på bättre humör.
Jag skrattade så mycket att jag hade ont i magen och kinderna när jag gick därifrån.
Tack tjejen. All Kärlek I Världen.

Kunde sova en timma innan jobbet, och får inget sms från Karlskrona att bilen var på väg, men jo då, 30 minuter efter vanlig tid, kommer det. Då kunde jag somna till i 20 minuter till, väl uppskattat.
Eller ?
Kommer in till kontoret, då kommer bara hälften av tidningarna. GAH !
Jag kunde skatta mig lycklig att ha stads distrikt(då jag kunde börja mitt pass, för att sedan återvända och bara ordna de tidningarna jag inte hade med mig), men Frida och lite andra folk fick snällt stå kvar på kontoret tills lite efter 4, då det inte var någon mening för de att börja köra.

Så ist för att vara klar vid halv 6 - 6, var mitt pass slut ungefär halv 8 imorse.
Var lite rädd också, då Anders tagit bort mitt överfallsalarm på nyckelknippan, kunde inte hitta det någonstans.

Sovit som en stock nu tills kl halv 1, varit ute med hunden. Och nu väntar jag på att få gå ner till posten, hämta ut microringarna, och ta bort håret, för att sätta dit det igen ! Woho !

Hoppas er dag började bättre än min !



Såhära suddig kände jag mig i natt. Helt jäkla utsuddad.